Det här med att kunna lyssna är en nyckel när vi vill skapa relationer med äkthet, ömsesidighet, kärlek och glädje.

Ibland tror vi att vi lyssnar men det är inte alltid så. Kan du känna igen dig i det här:

Du tror du lyssnar men är egentligen upptagen med att tänka på vad du själv ska säga.
Du tror att du lyssnar men väntar egentligen på att hen ska bli tyst så att du kan säga din mening och korrigera den andre personen.
Du tror att du lyssnar men väntar på att få berätta vad lösningen på problemet är

Så hur kan vi lyssna på ett sätt som gör att vi kan förstå varandra? Och som gör att vi kan och törs öppna oss för varandra?

Det här gäller ju i alla relationer, med din partner, vän, med flera, men jag tar ett exempel:

din tonårsdotter kommer hem från skolan och det har hänt något jobbigt. Hon har blivit osams med en kompis.

Pröva det här:

- Skapa utrymme. Slå er ner. Visa henne att du vill lyssna. 
- Gör dig öppen. Släpp dina egna tankar och tolkningar en stund och bara var närvarande.
- Ge den andre personen din fulla uppmärksamhet. Bara ta emot vad hon säger.
- Lyssna
Lyssna efter känslor.
- Återspegla det du hör. "Det låter som att det var jobbigt." "Det låter som att du blev ledsen". "Det låter som att du blev arg".
- Låt bli att ge råd om du inte har frågat om lov först. -Fråga i stället efter hur hon själv vill hantera situationen. Vad hon behöver.
- Var ett stöd i att diskutera alternativ och möjliga konsekvenser.
- Fråga gärna efter någon dag hur det har gått och hur det känns nu.
- Du visar intresse genom att hålla ögonkontakt. Du kanske nickar, säger "mm". Stödjer henne i sina funderingar.
- Håller dig lugn och skynda inte på någon lösning.

Din dotter får utrymme. Får höra sig själv. Märka hur hon i sig själv hittar perspektiv genom att prata med dig. Det blir väldigt stärkande för hennes självkänsla.

Också förtroendet för dig stärks när hon märker att du kan lyssna utan att "lägga dig i". Det visar respekt för hennes egen förmåga, samtidigt som du finns där som stöd.

Det kan kännas svårt att bara lyssna och vara närvarande, utan att samtidigt fundera ut en lösning om hur du kan hjälpa henne. Men det är en stor gåva att bara finnas där.

Att tordas släppa egna prestationskrav och prestige om att man ska ge råd. Lita på att man är värdefull bara genom att finnas där och lyssna och ta emot.

Det här kan bli guldstunder. Man möts. Det kan bli en upplevelser av att möta varandra, samtidigt som båda möter sig själva.

"Du behöver vara fullt närvarande för att den andra personen ska höra sig själv."

Jag vet inte var citatet kommer ifrån, men det är väldigt bra tycker jag.

#föräldraskap
#tonår
#självkänsla
#relationer
 

Har du tänkt på om du känner dig mest som en extrovert eller introvert person?

Det här är en viktig del av vår självkännedom. Att se vilka grundläggande behov vi har, så vi kan leva ett så harmoniskt, glädjefullt och hälsosamt liv som möjligt. Både i våra relationer och i yrkeslivet.

Ingen av oss är förmodligen helt och hållet det ena eller andra, men nog går det att känna igen sig lite mer i någon av här personlighetstyperna.

Jag läste Linus Jonkmans bok Introvert den tysta revolutionen och har skrivit ner några av de punkter som han tar upp som kännetecknar dragen hos de två polariteterna. En klart läsvärd bok, om du är intresserad av ämnet!

Här är drag som kännetecknar en extovert person:

- Att vilja vara festens medelpunkt
- Att vara nyfiken på främlingar
- Att kunna jobba fokuserat trots mycket bakgrundsljud
- Söker aktivitet och äventyr
- Uppmärksam. Har hög närvaro i rummet.
- Social och relationsorienterad
- Grupporienterad.
- Verbal. Kan tala om det mesta med de flesta på ett spontant och naturligt vis.
- Optimistisk. Tror gott om andra människor. Lyfter fram det positiva i de flesta situationer.
- Snabb reaktionsförmåga. Finner ord och tankar snabbt. Har ett mycket aktivt förhållningssätt till sin omgivning.

Här är drag som kännetecknar en introvert person:

- Föredrar få men djupa vänskaper
- Blir obekväm med att vara i centrum
- Blir utmattad av nya bekantskaper
- Självständig. Färgas inte av trender och grupptänkande i hög utsträckning.
- Är stresskänslig. Behöver skärma av sig för att kunna koncentrera sig.
- Söker stillhet och avslappning.
- Gillar självständigt arbete.
- Reflektion. Är starka på analys.
- Trivs i sitt eget sällskap. Har lågt socialt behov.
- Lyssnare. Är i samtal observanta på vad som sägs såväl som på vad som egentligen menas.

Jonkman menar att vi har med oss de här grunddragen från födseln. Sen påverkas vi förstås av vår uppväxt; miljön och våra relationer. 

I vårt samhälle har det under lång tid setts som att det är mest positivt att vara extrovert, är min uppfattning. Junkman menar att många tror sig vara extroverta, för att man har tryckt tillbaka sina mer naturliga drag av att vara introvert. 

Själv känner jag mig definitivt mest som introvert. Jag tycker mycket om att träffa andra människor samtidigt som jag har ett stort behov av tystnad och att vara ensam också. Det är helt nödvändigt för mig för att "ladda batterierna", få nya idéer och samla ihop mig själv, liksom.

Det är viktigt att se sig själv i det här.

Vad känner du mest igen dig i?

Kör man över sina grundläggande behov kan det bli väldigt ohälsosamt och man gör våld på sig själv. Det gör djupgående skada på vår självkänsla och hälsa.

#introvert
#extrovert
#självkänsla

Många längtar efter mer glädje, lugn och harmoni tillsammans med sin tonåring.

Samtidigt som det är få som kan trigga oss så mycket som våra barn. I kontakten med dem brukar de allra starkaste känslorna komma fram.

Man kan känna en kärlek så stark att det gör ont. Man kan känna en ilska så stark så att det känns som att man ska få hjärnblödning.

Kan du känna igen dig i det?

När vi triggas extra starkt i våra nära relationer brukar det handla om gamla erfarenheter som gör sig påminda inom oss.

Att titta mer ingående på vad man går i gång på brukar vara ett tillfälle för oss vuxna till läkning av gamla sår. Och det är en väg till mer kärleksfulla relationer med våra barn och partner och förstås andra människor.

Fundera på:
I vilka situationer triggas jag som mest?
Vilka känslor hos min tonåring tycker jag är allra jobbigast att möta? 
Vad händer i mig när jag märker de känslorna hos min tonåring? (eller partner!)
Tillåter jag de känslorna hos mig själv?
Hur blev jag själv bemött av min mamma eller pappa eller annan närstående när jag var arg till exempel?
Hur upplevde jag det?
Om du själv har upplevt att du inte var välkommen med dina känslor när du var arg, är det troligt att du fortfarande har svårt med din ilska (om du inte är medveten och har jobbat med dina erfarenheter).

Förmodligen har du fått med dig känslan av att du är fel när du känner så.

Du har kanske lärt dig att trycka ner eller kanske inte ens tillåta dig att märka den känslan hos dig själv.

Eller du kanske exploderar, på grund av du inte har integrerat och accepterat den känslan hos dig.

Och du kan inte uttrycka känslan på ett sätt där du tar ansvar för den, utan projicerar ut den på andra på ett sätt som gör det jobbigt för er alla.

Har du svårt med och inte har accepterat dina egna känslor brukar det vara svårt att acceptera de känslorna hos andra människor. Och speciellt då hos dina barn eller partner, som står dig allra närmast.

Ta dig gärna tid att reflektera över det här.

Ta hand om dig och ta dina och andras känslor på allvar.

Vill du hjälp med att förstå dig själv och till mer harmoniska och kärleksfulla relationer?

Då är du välkommen att höra av dig till mig.
Jag tar emot via Skype och i Stockholm

Känner du dig ensam ibland?

Du inte är ensam om det.
​
Relationer kan vara härliga. De kan också kännas väldigt komplicerade. Det kan kännas som att man aldrig kommer att kunna få relationer med andra människor som man längtar efter.

Man kan känna ensamhet för att man faktiskt är ensam och verkligen längtar efter att träffa en partner eller någon nära vän.

Det kan också vara så att man har både familj, vänner och bekanta och ändå känner sig ensam. 

Ensamheten kan bli ännu starkare i en nära relation när vi inte når varandra. Det är ju där vi förväntar oss att få kärlek och all närhet vi har längtat efter.

Ofta handlar det om att vi inte kan kommunicera på ett sätt så att vi når varandra. Vi kanske inte lyssnar så att vi kan nå varandra.

Vi kanske inte lyssnar på oss själva. En viktig del i det här är att ha kontakt med sig själv. Att vara medveten om sina tankar, känslor, behov och märka hur vi gör. 

Och att kunna uttrycka sig på ett sätt som känns äkta för en själv, samtidigt som man är rädd om sig och är så sårbar och öppen som känns bra.

Och även ta på allvar när man känner att man behöver hålla inne med vissa delar av sig själv för att man faktiskt känner behov av att skydda sig i vissa stunder.

Jag återkommer ständigt till vikten av medvetenhet och närvaro. Det är ju grunden i hur vi har det med oss själva och med andra.

Sen tror jag att det är så att de flesta av oss alltid kommer att komma till en känsla av ensamhet emellanåt. Och att det kanske är som det ska vara. Det är viktigt att våga känna på den känslan ibland, då blir den mindre laddad.

Kanske sen även dela känslan med en annan människa som man känner sig trygg med, för att våga titta på den. Det kan vara tillsammans med en vän eller någon professionell.

Reda ut vad ensamheten handlar om. När man delar ensamheten känner man sig  inte riktigt lika ensam längre.

Bara erfarenheten av att det går att dela känslan av ensamhet brukar vara helande. 

Den kan omvandlas till att du känner dig mer närvarande i livet. Och att du lättare kan trivas med att bara vara själv också.

Lite paradoxalt brukar det gå lättare att få fina nära relationer med andra när du kan trivas och vara nöjd i ditt eget sällskap.

Upplever du ensamhet? Hur tar du hand om dig då?

#självkänsla
#ensamhet
#relationer
 

Kärlekens fem språk
(Gary Chapman)


Fysisk beröring;
Till exempel en kram, en strykning över ryggen, sex…

Tid:
När någon visar att hon eller han vill spendera tid med dig, värdesätter att vara tillsammans med dig

Gåvor:
Att få en present som han/hon har tänkt ut speciellt för dig, en gåva utan speciell anledning…

Tjänster:
Till exempel, att någon hjälper dig med något för att underlätta för dig, som du kanske inte ens har bett om…

Bekräftande ord:
Att du får höra att du är älskad och uppskattad för den du är och det du gör

Vilken eller vilka av de här sätten får dig att känna dig som mest uppskattad och älskad?

Vi har ju väldigt olika saker som vi lättare tar till oss, som gör att vi känner att vi är älskade.

Det är värdefullt att göra sig medveten om. Och att berätta för sina nära när de gör eller säger något som verkligen får dig att må bra.

Värdefullt också att ta reda på också vad som gör att, till exempel din partner, känner sig bekräftad och älskad.

#kärlek
#relationer

”Är det bra eller dåligt att ha bekräftelsebehov från andra människor?”

Jag fick den frågan av en följare på facebook. 

Min första tanke blir; det är naturligt att vi vill ha bekräftelse från andra människor. Att få bekräftelse på att vi är uppskattade, omtyckta och älskade, att vi är välkomna hos andra människor gör att vi mår bra och vi behöver få känna de sakerna.

Att få bekräftelse av andra människor, ger oss en bild av vem vi är och hur vi uppfattas av andra människor. Det kan hjälpa oss att upptäcker mer av den vi är. Bekräftelse sker på olika sätt, med ord och med hur vi blir behandlade och bemötta.

Det är samtidigt skönt att inte vara alltför beroende av andras bekräftelse. Ju mer självkännedom/självkänsla, förståelse och acceptans av vem vi är, desto tryggare kan vi vara i oss själva och mindre beroende av att få andras bekräftelse.

Och samtidigt är det ju så att vår självkännedom/självkänsla utvecklar vi i relation med vår omgivning..."Det är i kontakten med andra som vi blir till" (filosofen Martin Buber)

Det spelar roll hur vi kan bekräfta oss själva, med vår inställning till oss själva, vårt inre "självprat", hur vi behandlar oss själva, om vi lyssnar till och tar våra behov på allvar.

Det är ett växelspel mellan vår relation med oss själva och med andra människor som pågår och ju mer medvetna vi blir om det, desto mer kan vi utveckla.

Det är viktigt att vara uppmärksam på är varifrån en annan persons åsikter om oss kommer, tänker jag. Kommer det vi får höra från en vänlig, kärleksfull, omtänksam inställning hos den personen eller kommer det från en helt annan inställning.

Det människor säger om oss och hur de bemöter oss, säger också mycket om dem själva.

Det är viktigt att känna efter i oss själva, om vi vill ta till oss det vi får höra om oss, eller inte.

Det finns mycket att säga om det här, vilka reflektioner får du?

#relationer
#familj
#bekräftelse
 

"Gaslighting"

Råkar många ut för tyvärr.

Det innebär att man blir påverkad av en annan person på olika sätt att ifrågasätta och tvivla på sin egen verklighetsuppfattning, sina sinnen, man tappar självförtroendet, blir förvirrad, man tappar bort sig själv, man kan tappa bort sin inre och yttre trygghet på alla nivåer.

Det personen som "gaslightar" säger kan låta så här:

• varför blir du arg? jag skojade ju bara (efter en otrevlig, okänslig kommentar)
• det är ditt fel
• du är för känslig
• du överreagerar
• du borde inte känna så
• du har ingen rätt att känna så
• du är patetisk
• du inbillar dig saker
• problemet är du
• det var ditt fel att jag reagerade så
• jag har inte sagt det där, du kommer ihåg fel

Man kanske kan invända att "vem som helst" kan fälla en sån kommentar kanske av misstag. Det är i alla fall något att se upp med även då, tänker jag.

Och även vara uppmärksam på om man själv har den inställningen att det är ok att prata så, förstås.

Det är lätt att tappa bort sig om man blir bemött så här. Det blir en vardag där man inte längre märker vad som pågår och det blir väldigt nedbrytande. 

Det är viktigt att man inte gör sig ensam om man är i en relation där man inte blir väl behandlad. Berätta för någon som du känner dig trygg med. Sök hjälp hos någon professionell. Ta emot hjälp.

Du är värd att ha det bra 

#relationer
#narcissism
#gaslighting